Sen du försvann är inte allt som det en gång var...

Jag genomgår nu någon form av livskris.

I fredags försvann du ut mitt liv och under helgen har jag försökt att glömma. Men när jag nu sitter här på mitt kontor och tittar ut genom mitt fönster mot regntunga skyar och tänker på var du är just nu så kommer alla minnen tillbaka. Att inte längre få höra dig driver mig till vansinne och dagen känns lika grå som himlen.

Så vad ska jag göra? Kanske är det dags att gå vidare och leta efter något nytt? Sanningen är att jag redan börjat titta efter andra. Det ger mig en känsla av att vara en dålig människa, en människa som inte står för det jag en gång tyckt - att du var det bästa som fanns. Men tomheten är nu så enorm att jag inte klarar det här mer.

Men om jag fortsätter att leta efter det vi en gång hade så kanske vi förenas en dag igen och ljuv musik ska uppstå.


För det är faktiskt dyrt att köpa en ny mp3-spelare.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0