Snyggt räddat Jonas!
Igår ringde jag och han berättade att hans föräldrar och en gemensam vän var där på besök.
Jonas börjar då tänka vad tusan de gör där och tänker snabbt på vad det är för månad. Jag hinner tänka september och inser att han fyller år i september...
Jag hasplar snabbt ur mig...
- Jaha, de är där och firar.
Han svarar förvånat.
- Ja precis, hade du koll på det?
Jag har snabbt hunnit kolla vilket datum det är och inser att det är den 28:e han fyller år, eller är det den 26:e? Men istället svarar jag.
- Jo, men det är väl klart man har. Här har du en som håller ordning.
Jaha, säger han.
- Var det därför du ringde?
Jonas svarar självsäkert.
- Javisst.
Fortfarande slits mina tankar isär om det verkligen är idag han fyller år... Ska jag säga grattis, grattis i förskott eller grattis i efterskott?
Jag fortsätter kallpratet men säger till slut att han ska få kila iväg till besökarna och jag avslutar med ett grattis.
Ibland måste även jag få ljuga. Så det så.
Match match match...
Det här med matcher är lustigt. När jag var yngre tror jag inte riktigt jag gillade matcher. Då var det mest för att man tyckte det var roligt att sparka boll man höll på...
Men nu på senare tid så har jag blivit annorlunda. Jag är så jäkla peppad inför en match. Kvällen innan tar man fram innebandyklubban, tittar på den, knackar den lite i backen, tittar lite på den igen, kontrollerar vinkeln på bladet för att sedan titta på den igen. Sen gör man en låtsatsfint (utan boll förstås), går sen till spegeln och tittar så att klubban även ser bra ut där.
Sen kan man känna sig nöjd och lägga tillbaks klubban i klubbfodralet och tänka något i stil med: I morgon, då jävlar!
Tre goda ting...
Kvällens tre ting...
Från vänster. Hostmedicin, rökt älgkött och och chokladkaka.
Så nu är frågan, vad var det bästa?
1. Hostmedicinen för att lindra hostan?
2. Det rökta köttet för att det är så förbaskat gott?
3. Chokladkakan från närbutiken Tempo (fd. Vivo) som stängde för alltid idag?
Jag minns det som igår när man för första gången gick och handlade där som barn. Två Jenka blev det.
GIF!
Go GIF!
CSN...
Ja för första gången råkade jag i problem med CSN. Detta kära CSN som så många klagar på men som jag personligen alltid tyckt fungerat perfekt.
Av någon anledning så fick jag inte någon bekräftelse på att min ansökan godkänts så jag ringde dem. Då hävdar de att jag saknar poäng.
Jag som aldrig missat en poäng blir mer en förvånad men kvinnan säger att hon ska koppla mig. Ja är övertygad om att de bara gjort något fel. Men när jag får prata med kvinnan så berättar hon att jag saknar poäng på programmet. De poäng som jag läst som fristående kurser (ja jag har läst kurser på programmet innan jag började på programmet och sen läst andra kurser istället för dessa vilket gjort att det blivit lite rörigt) räknas tydligen inte till programmet av någon anledning som jag inte förstod.
Man fick bara ligger efter tio poäng, men jag låg femton efter.
Jag ville då hävda att det kan ju inte behöva vara så när jag klarat varenda poäng, tenta, delmoment, ja vad tusan som helst och dessutom läst mer poäng än vad jag egentligen ska ha gjort.
Ja vänta då sa kvinnan och började räkna på något annat sätt för att vara snäll. Och då hamnade jag plötsligt på nio poäng. Och fick pengar. Vi kom fram till att det nog var skolan som rapporterat fel och jag skulle ta kontakt med dem.
Jag tackade för det och pengarna fick jag.
CSN är inte stelbenta ska ni veta så sluta klaga för fan.
Sommaren som gick...
Sommaren tillbringades till stor del på mitt kontor. Där fanns dessa roliga snören som jag kunde kasta omkring med under alla väntan jag fick uthärda.
Men jag hann med många goda luncher!
Som sagt...
En och annan glass blev det också...
På helgerna drack vi apelsinjuice. Hrm...
Och så hängde jag på Gatufesten där jag fick min efterlängtade choklad!
Och så åt jag lite mer...
Men jag gick en jäkla massa också. Här är jag uppe på Norra berget.
Jag fick en ostkupa i present. Tack!
Sen stack vi till Turkiet. Där blev jag sjuk vilket resulterade i att jag nu väger 4-5 kilo mindre än när jag åkte för en månad sen. Och jag som lagt ut så mycket pengar på mat i sommar...
Jonas tackar för sommaren som varit...
Hela dagen...
Äsch...
Man vill ju inte göra någon besviken...
Vinst 6-2 och Svedin stod för fyra mål.
Lita på mig så blir allt bra.
Match i morgon...
Man kan ju alltid var bättre än sig själv som jag brukar säga. Ibland kan man ju börja undra om livet inte enbart är en tävlan mot sig själv. Man vill ju alltid prestera bättre.
Den principen testade jag på en resa i Spanien en gång i tiden. Då gällde det alkohol. För varje kväll ville man "prestera" lite mer. (Ja, jag vet. Jävligt naivt.) Men passa er, här ligger en fara. Med alkoholen finns alltid ett stopp. Och dagen efter förbannar man sin egen tävlingsvilja.
Men som sagt: match i morgon!
Slutet...
Jag talar förstås om krämporna. Man trodde att man var odödlig för en tre-fyra år sedan när man gjorde tio till fjorton träningspass i veckan utan att blinka. Men nu när man gjort ett träningspass och kliver upp dagen efter, ja då jävlar är men stel i kroppen! Vad är det?! Ska det vara så här. Jag är ju för bövelen inte ens 24 år än!
Det positiva med det här är att man kan vräka ur sig kommentarer som: "Det är ryggen". Och alla nickar medlidande.
För det är ju medlidande man vill ha här i livet. Eller?
Sängkläder...
Vilket fall som helst har jag kommit fram till att just dessa sängkläder lätt går in på en lista över det absolut tråkigaste man kan lägga pengar på. Det är i såna lägen man tacksamt ter emot en förpackning sängkläder från sin mor som hon fått med på köpet när hon beställt något från Ellos.
Då får man räkna med att inte var så noga med hur det ser ur.
Om en ledare för någon beryktad MC-klubb läser det här och känner att han vill rekrytera mig enbart för hur jäkla tuff jag är så måste jag tyvärr säga tack, men nej tack.
Det får en att fundera...
För någon vecka sen hade vi föreläsning. Och mer med det.
Men ibland blir jag fundersam. Jag la märke till en tjej i min klass som började vicka ett pappersflygplan mitt under föreläsningen. Högt och ljudligt. En annan anstränger sig för att vända bladet i anteckningsblocket så tyst som möjligt men där sitter hon och viker för att sedan avsluta med att rita på det vikta planet som förövrigt till viss del viktes av hennes bänkkamrat.
C-nivå... Det är då jag börjar fundera på om jag kommit rätt.
Två killar...
Nu sitter jag här igen och ser samma killar springa förbi. Denna gången skrattar de och jag tänker att bråket verkar vara glömt nu. Då sopar plötsligt ena killen på ett slag i ryggen på den andre. Sen springer de vidare...
Vad bygger egentligen de deras "vänskap" på?
Livet som student...
En vän som hade hoppats på att få ut något mer efter en kväll på Kåren. Men te fick han i alla fall.
Bubbelvatten - kranvatten - C(2)H(5)OH
När jag tränar på gymmet dricker jag vatten som man bör. Till detta ändåmål att jag någon form av bubbelvattensflaska som fylls med vanligt kranvatten. Inget konstigt med det.
Den här flaskan brukar sen också användas när man ska på någon förfest. Denna fylls med alkoholhaltig dryck och lämnas sen på förfesten. Inget konstigt med det.
Det här innebär att flaskan får vara med i två avgörande skeden i livet: Under vardagar så får den vara en del av mitt sunda liv där jag bygger min kropp och kondition. Sen på helgen får den vara med när jag förstör allt. Det är fan konstigt.
Jag skyller på flaskan. Absolut.
Matchrapport...
Idrott: Innebandy. Div. 3 Korpen
Match: Allsta RS-Blackbay Babies
Plats: Ljustadalens skola.
Ja det var en tung seger för oss i Allsta idag. Efter att ha börjat ett frejdigt spel med hög precis och högt tempo kunde vi ta ledningen efter att Svedin tryckt in ett slagskott strax under det högra krysset. Flytet fortsatte och vi kunde gå till pausvila med 2-0. Därefter gick det utför. Tre mål i baken inom några minuter och vi var rejält i brygga. Efterhand börjar vi bygga upp spelet igen och Svedin befinner sig bakom eget mål när han ser en lagkamrat stå relativt fri en bit upp i banan. En lyftning över hela planen dimper ner framför killen som ny ryckt fram till mål och han kan slå in 3-3 och det är hård match igen. Allsta skjuter ett skott varpå Svedin fiskar framför mål och smäller in 4-3 med ett elegant handledsskott. Sen börjar raset igen. Tre mål i baken igen. Förlust med 4-6. Illa. Sex insläppta mål på 15 minuter. Usch.
Visst är det härligt när man kan vara tillräckligt dryg för att skriva en matchrapport utifrån vad man själv gjort?
Man skulle ha suttit i en båt istället...
Jag borde tusan sova. Jag börjar blir för gammal för det här.
Röda bilar...
Det gäller att inte vara allt för trött när man ska ta bilen på morgonen...
Det goda segrar igen!
Dammsugaren är borta! Och jag har gjort världen (i alla fall korridoren) till en något bättre plats att leva på...
Det goda har segrat!
En anekdot från gårdagen...
Min nära vän och ressällskap Lisette kontaktade mig och var upprörd. Hon hade förlorat sin mobiltelefon. Tappat eller blivit bestulen, hon visste inte. Men när hon ringde och ingen svarade anade hon det värsta.
Jag provade också att ringa några gånger men ingen svarade förstås. Senare på kvällen fick jag dock ett infall om att jag skulle prova igen. Och vad tror ni händer? Jo en man svarar.
Jonas: Ehh, vem är det här?
Mannen säger vad han heter och undrar vem jag är.
Jag svarar att jag heter Jonas och gör mig dum och frågar om Lisette finns där.
Mannen: Här finns ingen Lisette.
Jonas: Men varför har du Lisettes telefon då?
Då börjar man plötsligt skratta och förklarar hur det ligger till.
Tydligen har han och hans kompis hittat telefonen. Hans kompis tog den och hade bestämt sig för att behålla den eller kasta bort den. Anledningen var helt enkelt att han var besviken på samhället. Ja ni hörde rätt. Han hade tydligen tappat bort en massa saker på sistone och inte fått något tillbaks. Så ni skulle han vara lika jävlig. Hans spöstraff på samhället om ni så vill.
Men då hade mannen i telefonen sagt nej. Så kunde man minsann inte göra för det kunde vara en snäll människa som tappat bort den. Jag övertygade honom om att så vara fallet också.
Efter att han pratat om hur han tänkte och hans vän tänkte i säkert tio minuter lyckades jag få till ett möte. Jag erbjöd att betala honom hittelön när vi träffades på Bergsåkers fotbollsplan av alla ställen.
Sagt och gjort. Vi träffades och han hade först ringt till Lisettes mamma för att kontrollera att jag var en ärlig prick. Så när jag träffade honom fick jag telefonen genast och han började åter berätta om hans syn på saken. Till slut efter jag tackat honom ungefär sjuhundra gånger och skakat hand med honom några gånger samt lyckats övertyga honom om att han skulle ta emot 200 kr i hittelön (då han lovat att köpa något åt sin kompis för sina EGNA pengar bara för att han lämnade ifrån den. Något jag inte kunde acceptera så klart) så ringde jag Lisettes mamma. Jag antog att hon undrade vad det var för typ som ringt angående Lisettes telefon på knackig svenska så jag ville bara berätta att allt var under kontroll och telefonen var hos mig.
När jag skulle åka undrade killen om han fick åka med till stan. Självklart sa jag. Jag släppte av honom och åkte till Lisette som var på Kårhuset. Hon blev glad.
Det goda i samhället hade segrat!
Och jag plockade ännu några poäng i svärmorsdrömsligan...
Nästa fas: Ägaren har återfått sin dammsugare...
...med tillhörande lapp!
Lyssna på din mamma...
Från svärmorsdröm till mamma...
Dammsugardebatt!
Ja nu börjar jag bli irriterad. På en dammsugare. Ja inte nog med det; en dammsaugare i en platsback.
Självklart pratar jag nu om min korridor. En person har nyligen flyttat in i denna korridor och samma dag ställde personen dessa grejer utanför sin dörr. Det gick en dag, sen hade den flyttats och ställts utanför min dörr! Igår var det fest och då använde dessa personer backen med tillhörande dammsugare som dörröppnare så inte dörren ut skulle gå i lås.
Det här inte ett bra första intryck när man är ny i korridoren.
Det kommer bli en lapp. Helt klart. Bilder kommer...
Fint gatnamn...
Jag surfade in på deras hemsida och letade reda på adressen, kopierade den och skickade iväg den på msn.
Sen reagerade jag över adressen som löd:
Ryckepungsvägen 1
791 77, Falun
I said what what!
Viagra...
Big boxes for big results som vi brukar säga i branschen...
Här visste jag inte vad som komma skulle...
Här visste jag...
Lisettes syn på min sjuka...
"Jonas har magsjukan from hell och jag tittar på Simpsons dubbat på tyska.
Lisette: Är det jobbigt att tv:n är på?
Jonas: Jaa.... lite faktiskt. Det är lite jobbigt med ljudet. Men det är ju inte bara det... det är ju att det är på tyska!! Dom där JÄVLA tyskarna!! Kunde de inte ha blivit dövstumma hela folket?!?!
Skriker alltså Jonas argt samtidigt som han har så ont i magen att han ligger och kvider. :)"
Nu är jag tillbaka på banan...
Genialt!
Bilden är tagen i en hiss och visar vissa av knapparna man kan trycka på.
Lägg märke till knappen längst upp till höger. Fläktknappen!
I den varma hissen kan man trycka på knappen och höra fläkten gå igång.
Men det blåser inte. Det låter bara. Nä jag kände överallt, ingen blåst, bara ljudet.
Det är helt enkelt en hiss med placebo-effekt - man slår på fläkten och kan nästan känna svalkan av ljudet.
Det värsta var att det fungerade.
Vi var alla utsatta för en psykologisk komplott!
Bandet till frihet!
Titta på det där bandet - all inclusive-bandet!
Bandet som ger dig fri tillgång och mat och dryck på hotellet. Smaka bara på ordet. All inclusive...
Jag såg bandet som ett steg närmare himlen, nyckeln till frihet om man så vill.
Föga visste jag då att det istället skulle resultera till att jag blev inlåst på en toalett - med en bortkastad nyckel.
Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Jonas säger kloka saker. Del 1.
"Det är i stunder som denna man kan ta till citat som: Jag har besökt helvetet, men återvänt."
Säger Jonas när han ligger helt utslagen på på sängen och viftar med pekfingret i luften.
Vad jag inte visste då var att det återstod ganska mycket av det roliga...
Resan...
När jag får alla bilder som finns från resan kommer de att bli mycket att se.
Jag kan i alla fall berätta att även jag blev sjuk. Jävligt sjuk. Under 48 timmar åt jag ingenting. Och ni som känner mig vet att det är illa då.
De första sex timmarna var fruktansvärda. En magsjuka som var det värsta jag upplevt med kramper i magen som gjorde att jag nästan låg och skrek i sängen. Efter det blev det bättre men magsjukan fortsatte ett dygn till och jag är fortfarande inte helt bra.
Men som sagt: mer kommer...
